Julstädning, Farbror Lennart och Splinter Cell

Jaha då har ännu en helg passerat som man aldrig får igen. Den stor begivelsen denna helg bestod av den stora julstädningen. Vad är bättre än att spendera helgen med att skura golv, dammtorka och dammsuga på ställen man väldigt sällan är på (hittade b la en strumpa som inte sett dagens ljus på ett väldans bra tag). Ja det skulle vara att sitta och skriva Word en hel jävla vecka. En stor eloge till mitt svarta städhjälp som ställde upp trots att betalning bara bestod av en kopp te och lussebullar (som hon för övrigt köpte själv).

I lördags var jag även hemma hos mina paranteser och förtärde alldeles för mycket av en alldeles förträfflig köttgryta. 5 mätta Kapten Haddocks av 5 möjliga till denna. Vid denna middag närvarade även min Farbror som styrt sin vältrimmade kroppshydda hit ända från Kungsbacka. Ja vältrimmad är väl lite och ta i. Man skulle kunna jämföra hans kropp med en öltunna, den är rund, full av öl samt har man en gång satt ner den så är den ett helvete att lyfta upp. Farbror Lennart är enligt mig den ultimata farbrorn. Han är rolig, alltid glad, spottar inte i glaset samt har mustasch. Just denna mustasch har han haft så länge jag kan minnas vilket medförde att jag som liten trodde att alla män som hade en mustasch var någons farbror.

På söndagen hann jag med att varva ännu ett spel på Xboxen nämligen Splinter Cell - double agent. För er som är okända med Splinter Cell serien så går spelet mer eller mindre ut på att man skall smyga runt, stjäla föremål, bugga möten och rädda världen genom att desarmera diverse atombomber. Det jag har lärt mig av detta spel är att man skall spela det under helger då man är lugn och sansad. Efter en arbetsdag då man skrivit word hela dagen slutar det hela oftast att man tar fram den stora puffran och skjuter ner allt som kommer i vägen istället för att smyga runt. Just detta moment gör att det bara blir 3 otåliga Kapten Haddocks till detta spel.