Bil = Fattigdom

Det finns vissa universella sanningar som man kommer att få uppleva under sin levnadsperiod som exempelvis att man föds, dör samt skaffar man bil så kommer den suga ur varenda jävla krona från ditt bankkonto. Detta fick jag surt uppleva då jag var tvungen att hosta upp med 5500 kronor av mina surt förvärvade pengabuffert då jag var tvungen att byta stötdämpare på bilen. Min lilla Toyota Celica är ungefär som en Hollywood flickvän. Dom är båda dyra i drift, byts gärna mot en yngre modell samt båda kräver skor som är dyrare än en middag med Göran Persson. Båda är i och för sig trevliga att titta på men under huven är det inte mycket att hänga i julgranen.
Annat var det under tiden man körde runt i en Nissan Micra. Ok, det var väl inte världens trafiksäkraste bil och man var nöjd om man fick upp den i 90 km/h. Dock så var den billig i drift och försäkringen var en piss i Nilen jämfört med den jag har nu (för vem Fan vill stjäla en Nissan Micra, är ju bara pinsamt om skulle åka fast).